Högst upp på Avenyn, i Göteborgs konstmuseum vid Götaplatsen, pågår sedan den 7 mars utställningen ”Kropp. Ideal, blick, frihet”. Omkring hundra verk i måleri, teckning, skulptur, grafik, fotografi och video visar hur konstnärer har framställt kroppen genom olika epoker. Sista dagen är den 17 januari 2027, så utställningen går att se både i höst och under jullovet.
Utställningen går i tre kapitel
Verken är ordnade i tre delar, och varje del har ett eget tema:
- ”Den ideala kroppen. Historia och motstånd” granskar de ideal som konsten har byggt upp och vad de har lämnat efter sig.
- ”Den poserande kroppen. Blick och makt” handlar om förhållandet mellan konstnären, modellen och den som tittar.
- ”Den expressiva kroppen. Identitet och frigörelse” visar kroppen som en plats för handlingskraft, frihet och konstnärliga experiment.
Vill du ha en enkel metod för att stanna upp framför enskilda verk, finns tips på Kulturtorget om hur du läser ett konstverk på egen hand.
Utställningen invigdes av poeten Athena Farrokhzad, som skrev diktsviten Modellens historia till invigningen. Diktsviten utgår från utställningens tre teman och går att läsa i sin helhet.
Vilka konstnärer finns med i utställningen?
Merparten av verken kommer ur museets egen samling, bland andra av Hanna Pauli, Francis Bacon och Charlotte Gyllenhammar.
För att bredda bilden har museet lånat in verk från institutioner och privatpersoner. Den amerikanske skulptören Nick Cave finns med, liksom performancekonstnärerna Ana Mendieta och Hannah Wilke. Tre samtida konstnärer, Ruby Okoro, Sally von Rosen och Ussi’n Yala, medverkar med verk som har tagits fram i dialog med utställningens tema.
I Dagens Nyheter den 12 mars skrev kritikern Karin Faxén Sporrong att hon ”får gåshud av hur konsten och samlingen ges vidgade betydelser och kontexter”.
Så restaurerades marmorskulpturerna i utställningen
I utställningen står tio marmorskulpturer, och flera av dem har restaurerats av museets konservator Malin Borin. Några var i dåligt skick efter decennier i offentlig miljö och i undermåliga förråd. De hade ingrodd smuts, fläckar av olja och färg, klotter och avslagna fingertoppar och tår. Den värsta smutsen löstes upp med en gel av PVA och borax. De avslagna delarna gjordes om i infärgat vax på en kärna av papperslera, med gamla bilder av de hela skulpturerna som förlaga. Bland skulpturerna finns Edvard Brambecks Sorg från 1891. Hela arbetet beskrivs i intervjun med Malin Borin.
Vilka visningar och barnaktiviteter finns?
Museet har öppna visningar och introduktioner till utställningen. Tiderna står i museets kalender över aktiviteter.
Barn kan gå på jakt efter kroppsdelar i konstverken. Den som har hittat alla kroppsdelar hämtar ett pris i museibutiken. Vissa lördagar kan barn mellan fem och tolv år också skapa egna kroppar i museets Studio. Mer om museets lördagsaktiviteter i Studion finns hos museet.
En katalog med nyskrivna texter av forskare, konstnärer och skribenter säljs i museibutiken.
Så tar du dig till Götaplatsen, och unga under 20 år går in gratis
Aktuella öppettider och entréavgifter finns på museets besökssida. Barn och unga under 20 år har fri entré till museets samtliga utställningar. Kassorna är kontantfria, så ta med kort eller Swish.
I närheten finns busshållplatsen Götaplatsen. Spårvagnarna stannar vid Valand och Berzeliigatan. Kommer du med bil ligger Lorensberg P-hus i närheten, med infart från Berzeliigatan.
Entrébiljetten räcker också till Hasselblad Center, som ligger inne i konstmuseet och visar samtida fotografi.
Enligt museets nuvarande tidplan stänger huset 2028
Göteborgs konstmuseum ska byggas om, och en tillbyggnad ska uppföras på husets baksida. Enligt museets nuvarande tidplan stänger konstmuseet 2028 och öppnar igen 2032.
Vill du se fler museer under samma resa, finns en genomgång av museerna i Göteborg och hur de ligger i förhållande till varandra. Fler konstmuseer runt om i landet hittar du i guiden till Sveriges konstmuseer.
Senast faktagranskad: 15 oktober 2026